Välkommen till Kustjägaren

Välkommen till Kustjägaren. Här hittar du fördjupad information om 202:a kustjägarkompaniet, det marina kommandoförband inom Amfibiekåren som sedan 1956 utgör en av Försvarsmaktens mest mångsidiga underrättelseresurser. Sidan fungerar som hub för djupare artiklar om utbildning, uppdrag, utrustning och historia, och är skriven för både dig som överväger att söka, för veteraner och för läsare med allmänt intresse för svenska elitförband.

Vad är Kustjägarna?

Definition och roll

Kustjägarna är ett marint kommandoförband inom Amfibiekåren, internationellt klassat som ”special operations capable”. Förbandets huvuduppgift är informationsinhämtning genom spaning med hjälp av sensorer och personbaserad inhämtning, kompletterad med förmåga till sabotage, direkt aktion och okonventionell krigföring i kustnära skärgårdsmiljö. Officiellt beskrivs förbandet av Försvarsmakten som Amfibiekårens underrättelseförband.

Tier-mässigt ligger Kustjägarna mellan reguljärt amfibieskytte och rena tier 1-specialförband som SOG. Det innebär att förbandet är specialoperativt kapabelt utan att klassas som rent tier 1-SOF. Närmaste internationella motsvarighet är finska Kustjägarna (Rannikkojääkärit) vid Nylands brigad och Royal Marines Commandos. Läs mer om denna jämförelse i artikeln om Kustjägarens motsvarighet i andra länder.

Plats i organisationsstrukturen

202:a kustjägarkompaniet ingår i Andra amfibiebataljonen vid Stockholms Amfibieregemente (Amf 1) på Berga, söder om Stockholm. Amfibieregementet är i sin tur en del av Amfibiekåren under svenska Marinen. Förbandets storlek är ett kompani, vilket gör Kustjägarna till en relativt liten enhet i absoluta termer men med oproportionerligt stor strategisk vikt för Östersjöförsvaret.

Historisk bakgrund

Embryot till förbandet uppstod 4 december 1950 vid en diskussion i Kustartilleriklubben. Kapten Bertil Stjernfelt höll det inledande anförandet om kommandostyrkor, och tre svenska officerare med krigserfarenhet skissade på vilka krav som borde ställas. Beslutet om försöksutbildning togs 15 september 1956 av överbefälhavare Nils Swedlund, och den första kullen ryckte in 8 januari 1957 vid Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) på Rindö. Sedan dess har Kustjägarnas roll utvecklats från amfibiskt kommandoförband med offensiva och defensiva uppgifter till dagens underrättelseinriktade konfiguration. Fördjupning finns i artikeln introduktion till Kustjägarkompaniet.

Att bli kustjägare

Rekryteringsprocessen och fyskrav

För antagning krävs godkänd militär grundutbildning (värnplikt), goda gymnasiebetyg, B-körkort och godkända registerkontroller. Många soldater i kustjägarkompaniet har bakgrund inom Amfibiekåren eller andra jägarförband, men en betydande andel kommer från andra delar av Försvarsmakten. Rekryteringen sker i två steg: ansökan med dokumentation, följt av en tvådagars uttagning vid Amf 1 Berga med intervjuer av befäl och psykolog, medicinska tester samt fysiska prov.

De fysiska kraven vid testtillfälle är konkreta och välkända. Tabellen nedan sammanfattar grundkraven enligt offentliga rekryteringsannonser:

Övning	Krav
Löpning 10 km	Max 49 minuter
Militära räckhäv (chins, handflator framåt)	8 reps
Armhävningar (böjsträck)	40 reps
Situps, raka höga	40 reps
Statisk rygghäng	60 sekunder
Knäböj med 30 kg packning	3 minuter per ben
Steptest med 20 kg packning	75 reps per ben
Marschtest och simning	Bröstsim, livräddning, vattenvana

Under själva grundkursen tillkommer betydligt tyngre prov. Bland annat genomförs en distanspaddling om 120 distansminuter (cirka 22,2 mil) i kajak, med tidskravet max 48 timmar. Först när samtliga utbildningsmoment är godkända får aspiranten rätten att bära den gyllene treudden, kustjägarnas utbildningstecken.

Grundkurs Kustjägare – 40 veckor

Den som tas ut genomgår den 40 veckor långa Grundkurs Kustjägare, som genomförs vid Stockholms Amfibieregemente med moment förlagda på andra platser i Sverige. Utbildningen täcker stridsteknik, vapenhantering, amfibieoperation, fält- och skärgårdsmiljö, fördjupad fysisk träning samt sambands- och underrättelsetjänst. Aspiranter med tidigare kvalificerande utbildningar (exempelvis från andra jägarförband) kan i vissa fall genomföra en anpassad grundkurs.

För djupare beskrivning av utbildningsinnehållet, se artiklarna om överlevnadsfärdigheter, vapenhantering och avancerade spaningsfärdigheter.

Specialisering och befattningar

Efter grundkursen specialiserar sig kustjägaren inom en av flera befattningar. Kustjägarplutonen innehåller jägargrupper plus en understödsgrupp med högre stridsförmåga, samverkans- och prickskyttegrupper. Inom plutonen finns nyckelroller som signalist (gruppens sambandsexpert), stridssjukvårdare, skarpskytt och fältarbetare.

Attackdykare tas ut bland kustjägarkompaniets personal efter särskilda tester och ingår i attackdykarplutonen (även kallad spaningspluton). Den består idag av cirka 27 soldater fördelade på tre attackdykarpatruller om sex soldater, en stabsenhet om tre soldater och två stridsbåtsbesättningar om tre soldater per besättning. Stridsbåtsbesättningarna omfattas av samma höga krav som kustjägarna eftersom de förväntas kunna fungera i båda rollerna.

Utrustning och plattformar

Vapen och personlig utrustning

Kustjägare använder ett brett vapenregister anpassat till olika uppdragsprofiler. Det personliga vapnet är automatkarbin Ak 5C (svensk modifierad FN FNC i kaliber 5,56 mm). Gruppvapen omfattar lätt kulspruta Ksp 90 i samma kaliber, prickskyttegevär för längre avstånd, granatkastare för indirekt eld och sjömålsroboten Robot 17 för bekämpning av fartyg. Förbandet använder också AT4 pansarskott och andra pansarvärnsvapen. Mer ingående genomgång finns i artikeln om vapenhantering hos kustjägare.

Stridsbåt 90 och andra plattformar

Stridsbåt 90H (Strb 90H), även kallad Combat Boat 90, är Amfibiekårens viktigaste transportmedel och Kustjägarnas huvudplattform i skärgårdsmiljö. Båten kan transportera 21 soldater (motsvarande en halv pluton) eller cirka 4 ton materiel, är byggd i aluminium och drivs av två Scania V8-motorer kopplade till vattenjetaggregat. Bromssträckan från full fart är cirka 2,5 båtlängder (37 meter) tack vare reverserbara vattenjetar. Specialvarianter används som kompaniledningsbåt (Strb 90H-konfiguration med stabsutrustning), bataljonsledningsbåt (Strb 90L) och sjukvårdsanpassad version (Strb 90HS).

Utöver Strb 90 används gruppbåtar, lättare trossbåtar, ribbåtar och kajaker. Attackdykarna utnyttjar dessutom undervattensfarkoster och kan slussas från ubåt vid längre dykprofiler. Fördjupning finns i artikeln om Kustjägarnas operationella kapaciteter.

Dykutrustning och sambandssystem

Attackdykarnas signaturutrustning är slutna andningssystem, så kallade rebreathers, som inte avger bubblor. Tidigare användes rena syrgassystem som begränsade dykdjupet till ungefär åtta meter på grund av syrgasförgiftning. Sedan införandet av Återandningsapparat 11 kan systemet hantera både 100 procent syrgas och nitrox (syrgas-kväveblandning), vilket möjliggör djupare och längre dykprofiler. Detta är särskilt viktigt vid slussning från ubåt eller långa kustnära infiltrationer.

För sambandsdelen utgör signalisten i jägargruppen länken till omvärlden. Eftersom grupperna ofta uppträder enskilt och får sina order via radio är förbandet kritiskt beroende av fungerande sambandskedjor. Försvarets sambandssystem för Kustjägarna omfattar både traditionella radiosystem och nyare digitala plattformar med satellitkapacitet.

Uppdrag och insatser

Nationella uppdrag i Östersjön och skärgården

Kustjägarnas hemmamiljö är den svenska skärgården, framför allt Stockholms och Göteborgs skärgårdar. Här utförs spaning, övervakning av sjöfart, kontroll av kustnära militära installationer och beredskap för motanfall mot eventuell amfibisk landstigning. Skärgårdsmiljön kräver helt egen taktik som varken kan kopieras från öken- eller djupvattenoperationer, vilket är en av anledningarna till att Sverige och Finland båda har dedikerade kustjägarförband. Östersjön har historiskt varit en geostrategisk buffert för Sverige, och Kustjägarna är en del av det förband som bevakar denna gränszon.

Internationella insatser

Trots sin nationella förankring har Kustjägarna deltagit i flera utlandsmissioner sedan kalla krigets slut. Förbandet har varit insatt i KFOR (Kosovo), EUFOR Tchad/RCA (Centralafrika), EUNAVFOR (operationer mot pirater och andra maritima hot), War in Afghanistan och i den norra Mali-konflikten. Dessa insatser har gett operativ erfarenhet i miljöer långt från Östersjön, vilket har bidragit till att utveckla förbandets förmåga till okonventionell krigföring och samverkan med utländska specialförband.

Humanitära och nationella stödinsatser

Vid sidan av rent militära uppdrag kan Kustjägarkompaniet utnyttjas för stöd till civila myndigheter under kris, exempelvis vid räddningsoperationer, eftersök eller katastrofhjälp i skärgården. Kompaniets sjukvårdsgrupp omfattar enligt officiell uppgift en läkare, två sjuksköterskor och två sjukvårdare, vilket ger förbandet betydande medicinsk autonomi även under utlandsmissioner.

Livet som kustjägare

Daglig rutin och förbandskultur

En typisk veckas tjänstgöring varvar fysisk träning (löpning, simning, styrketräning, kajakpaddling), vapen- och skjuthantering, sambandsövningar, navigations- och spaningsövningar samt amfibiska moment med Strb 90. Förbandet övar regelbundet i mörker, i krävande väder och i ofta isig skärgårdsmiljö under vintern. Återhämtning är inbyggd i schemat eftersom kustjägaruppdraget inte tål uthållighetsskador på lång sikt.

Mottot Mod, Kraft, Spänst

Förbandets motto, Mod, Kraft, Spänst, sammanfattar tre egenskaper som anses absolut nödvändiga: mod att fatta beslut under press och i mörker, kraft för fysiskt krävande långduration-uppdrag, och spänst som kombinerar smidighet, rörlighet och anpassningsförmåga. Kamratskapen som byggs upp under den 40 veckor långa grundkursen och senare under specialiseringen är central för förbandskulturen, och påverkar både uppdragsförmåga och rekrytering eftersom många nya aspiranter rekryteras via tidigare och nuvarande kustjägare.

Historia och milstolpar

Från Kustartillerikåren till modernt underrättelseförband

Kustjägarna har genomgått flera doktrinära förändringar sedan starten. Under de första åren utvecklades förbandet till ett amfibiskt kommandoförband med både offensiva och defensiva uppgifter. Organisationen bestod av en kompanistab, två jägarplutoner (med en attackdykartropp i den första) och en understödspluton. Under 1990-talet, i samband med att amfibiebataljonen infördes i krigsorganisationen, omorganiserades attackdykartroppen till en spaningspluton direkt under bataljonchefen. Under 2000-talet fördes attackdykarna åter in i kustjägarkompaniet som spaningspluton. Dagens konfiguration är resultatet av denna utveckling.

Kustjägarna efter Sveriges Natointräde

Sedan Sverige blev fullvärdig Natomedlem 7 mars 2024 har förutsättningarna förändrats markant. Enligt regeringspromemorian ”Stärkt försvarsförmåga Sverige som allierad” (Ds 2024:6) planeras delar av Amfibiekåren, och Kustjägarkompaniet specifikt, att i samverkan med Försvarsmaktens specialförband utvecklas mot stöd för specialoperationer. I praktiken innebär detta tätare samarbete med Royal Marines, finska Kustjägarna, Marinejegerkommandoen och Frømandskorpset i alliansgemensam planering för Östersjöregionen.

Utforska sajten i djupare artiklar

Sajtens fördjupande artiklar är samlade nedan och täcker varje huvudområde för dig som vill gå djupare än hub-sidan.

• Introduktion till KustjägarkompanietÖversikt av förbandet, uppdragsbild och plats i Försvarsmakten
• Kustjägarnas operationella kapaciteterSpaning, sabotage, direkt aktion och amfibiska operationer i detalj
• Avancerade spaningsfärdigheterHur Kustjägarna inhämtar underrättelser i fientligt territorium
• Vapenhantering hos kustjägarePersonliga vapen, gruppvapen och sprängämnen
• ÖverlevnadsfärdigheterNavigation, skydd, klimat och längre uppdrag i fält
• Kustjägarens motsvarighet i andra länderJämförelse med Navy SEALs, Royal Marines, MJK och fler

Vanliga frågor om Kustjägarna

Var ligger Kustjägarna stationerade?

202:a kustjägarkompaniet är stationerat vid Stockholms Amfibieregemente (Amf 1) på Berga, söder om Stockholm. All grundutbildning för kustjägare genomförs vid Amf 1, även om vissa moment är förlagda till andra platser i Sverige.

Hur lång är utbildningen för att bli kustjägare?

Grundkurs Kustjägare är 40 veckor lång. Inför kursen krävs godkänd värnplikt eller militär grundutbildning, B-körkort, gymnasiebetyg och godkänd registerkontroll. Efter grundkursen följer specialiseringsutbildning inom valt befattningsområde.

Vad är skillnaden mellan kustjägare och attackdykare?

Båda ingår i 202:a kustjägarkompaniet och alla attackdykare börjar som kustjägare. Kustjägarplutonen har högre stridsförmåga och innehåller en understödsgrupp samt samverkans- och prickskyttegrupper. Attackdykarplutonen, även kallad spaningspluton, är specialiserad på underrättelseinhämtning och undervattensoperationer med rebreather, och består av tre attackdykarpatruller om sex soldater plus stab och båtbesättningar.

Är Kustjägarna samma sak som svenska Navy SEALs?

Nej. Navy SEALs är ett tier 1-specialförband, medan 202:a kustjägarkompaniet är ett marint kommandoförband klassat som ”special operations capable” men inte tier 1. Svensk motsvarighet till SEALs på SOF-nivå är Särskilda operationsgruppen (SOG) i kombination med attackdykarna. Mer om internationell jämförelse i artikeln om Kustjägarens motsvarighet i andra länder.

Vilka fyskrav gäller för att söka?

Du måste klara löpning 10 km på max 49 minuter, 8 chins, 40 armhävningar, 40 situps, 60 sekunders statisk rygghäng, knäböj med 30 kg packning i 3 minuter per ben och steptest med 20 kg packning, 75 reps per ben. Därutöver simning, livräddning och vattenvana. Kraven kan justeras över tid, så kontrollera alltid aktuell rekryteringsannons från Försvarsmakten innan ansökan.

Vad är Kustjägarnas motto?

Mod, Kraft, Spänst. Mottot avspeglar förbandets fokus på mental fasthet, fysisk uthållighet och taktisk smidighet i krävande skärgårdsmiljö.

Hur många kustjägare finns det?

Det exakta antalet är inte offentligt, men 202:a kustjägarkompaniet är en kompanienhet, vilket innebär storleksordningen 100-200 soldater och officerare i fred. Det gör Kustjägarna till en av Amfibiekårens minsta men strategiskt viktigaste enheter.

Vilka internationella uppdrag har Kustjägarna deltagit i?

Förbandet har deltagit i KFOR (Kosovo), EUFOR Tchad/RCA (Centralafrika), EUNAVFOR (maritima operationer), War in Afghanistan och norra Mali-konflikten. Internationella insatser har gett operativ erfarenhet utanför Östersjöregionen och stärkt samverkan med utländska elitförband.

Hur påverkar Sveriges Natomedlemskap Kustjägarna?

Sedan 7 mars 2024 ingår Sverige i Natos integrerade försvarsplanering. För Kustjägarkompaniet innebär det formaliserat samarbete med Royal Marines, finska Kustjägarna, Marinejegerkommandoen och Frømandskorpset. Försvarsmakten planerar enligt regeringspromemorian Ds 2024:6 att utveckla delar av Amfibiekåren och Kustjägarkompaniet mot ökat stöd till svenska specialförband.

Bli kustjägare – praktisk vägledning

Är du intresserad av att söka? Här är de praktiska stegen i ordning:

1. Genomför värnplikt eller militär grundutbildning. Många söker under pågående värnplikt, men antagning sker normalt efter godkänd GMU.
2. Träna mot grundkraven i god tid. Sikta på minst 12 chins, 50 armhävningar och 10 km löpning under 45 minuter som marginal mot tröskelvärdena. Lägg in simträning och kajak om möjligt.
3. Skicka in ansökan. Försvarsmakten annonserar rekryteringen via Amf 1 Berga och sina kanaler.
4. Genomför tvådagars uttagning. Intervjuer, medicinska och fysiska tester på Amf 1 Berga.
5. Påbörja Grundkurs Kustjägare. 40 veckor på Berga med moment förlagda till andra platser i Sverige.
6. Välj specialisering. Kustjägargrupp, attackdykarpluton, signalist, sjukvårdare, prickskytt, SUAV-operatör eller stridsbåtbesättning.

För frågor om sajten, samarbeten eller läsarbidrag, se kontaktsidan. För mer om plattformen och vår vision, läs om Kustjägaren. Hela artikelarkivet finns på artiklar.

Kustjägaren.se är en oberoende informationsplattform som inte är knuten till Försvarsmakten eller veteranföreningen KJ. Vi strävar efter att presentera korrekt, källverifierad information om förbandet och välkomnar synpunkter, korrigeringar och bidrag från läsare med egen erfarenhet.