202. kustjägarkompaniet · spaningsplutonen
Attackdykaren är kustjägaren som tar sig fram under vattenytan utan att avge en enda bubbla. Uppgiften är inte att slåss utan att se, dokumentera och komma därifrån utan att någon märkt det. Den här sidan går igenom kraven, den 15 veckor långa kursen, apparaten som gör det tysta uppträdandet möjligt och fysiken bakom åttametersgränsen.
Vad en attackdykare gör
Försvarsmaktens befattningsguide sammanfattar uppgiften som att spana och genomföra sabotage i alla tänkbara miljöer och klimat. Tyngdpunkten ligger på det första ledet: attackdykarplutonen är kompaniets verktyg för dold inhämtning, inte dess anfallsstyrka.
Underrättelseinhämtning bakom fiendens linjer
Huvuduppgiften. Patrullen tar sig in i ett område som motståndaren kontrollerar, ligger kvar och rapporterar. Officerstidningen beskriver attackdykarna som kompaniets främsta spaningsresurs för kvalificerad inhämtning.
Närspaning åt kompanichefen
Kortare uppdrag i direkt stöd till den egna chefens beslut, ofta med kort varsel och kort framförhållning.
Rekognosering av landstigningsplatser
Att i förväg gå in och mäta upp en strand: bottenprofil, hinder, bärighet, vaktposteringar. Den som ska landsätta en amfibiebataljon behöver veta det innan båtarna kommer.
Eldobservation
Underlag för artilleriberäkning och verkansbedömning. Kompaniet har JTAC-utbildade soldater och kan leda bekämpning med andra förbands eldkraft.
Störstrid
Verksamhet bakom fiendens linjer som binder motståndarens resurser. Det ligger kvar i uppgiftsbeskrivningen men är inte det förbandet byggs runt i dag.
Dokumentation som når fram
Veteranföreningen KJ beskriver patrullen som ett precisionsinstrument som levererar högupplöst underlag till chefen. Bild och video ska kunna sändas vidare inom minuter.
Gruppen anpassas efter uppdraget
Attackdykarna arbetar modulärt. Beroende på uppdragets storlek och hur litet fotavtryck som krävs sätts en enhet på mellan två och tolv personer samman. Det är inte en fast grupp som alltid åker ut i samma sammansättning.
Vägen dit går genom kustjägarkompaniet
Attackdykare är ingen befattning man söker utifrån. Det är en påbyggnad för den som redan är kustjägare. Urvalet görs internt i kompaniet.
1
Bli kustjägare först
Genomförd värnplikt eller militär grundutbildning, godkänd uttagning på Berga och 40 veckors grundkurs. Kraven finns samlade på startsidan, med kravräknare.
2
Tjänstgör minst ett år
Ett år i kompaniet krävs innan ansökan till attackdykarutbildningen. Under den tiden hinner både soldaten och förbandet bilda sig en uppfattning.
3
Steg ett, dykkursen
Hantering av utrustningen, undervattensnavigering och taktiska procedurer för ned- och uppgång. Här byggs vanan att arbeta i en miljö där ingenting går att improvisera fram.
4
Steg två, tillämpad dykning
Dykningen sätts in i skarpa gruppövningar och kursen avslutas med ett slutprov. De två stegen omfattar tillsammans cirka 15 veckor.
5
Medaljongen och den böjda gaffeln
Efter godkänt slutprov får attackdykaren medaljongen som bärs i halsband, en tradition som enligt Wikipedia gått oavbruten sedan 1957. Uddarna på utbildningstecknet neptunigaffeln böjs in.
6
Specialisering i patrullen
Signalist, stridssjukvårdare, skarpskytt och observatör eller fältarbetare. Varje patrull på sex personer täcker samtliga funktioner.
Det som fäller folk är sällan simförmågan
Veteranföreningen KJ är tydlig med att man inte behöver vara en exceptionell simmare. Det som prövas är något annat: att hålla huvudet kallt under vattnet när man redan är trött. Och att navigera i praktiskt taget noll sikt med bara kompass och förfluten tid att gå på. Till det kommer förmågan att leva länge i fält med mycket lite bekvämlighet.
Historiskt var gallringen brutal. När Per Sundberg sökte till flottans attackdykarutbildning 1974 till 1975 fanns 440 ansökningar. Efter några veckor återstod 16 personer. Tolv fullföljde kursen. Dagens siffror för attackdykarkursen publiceras inte, men kustjägarkompaniet uppger att 200 till 300 personer söker till grundkursen varje år och att 20 till 35 kommer in.
Rebreathern och åttametersgränsen
Det som skiljer en attackdykare från en vanlig dykare är inte djupet. Det är frånvaron av bubblor. En vanlig dykapparat blåser ut all utandningsluft i vattnet. Bubbelspåret syns från ytan på långt håll. Ett förband vars hela existensberättigande är att inte upptäckas kan inte använda sådan utrustning.
Så fungerar en sluten apparat
I ett slutet system andas dykaren om och om igen i samma gasvolym. Utandningsgasen passerar en behållare med kalk som binder koldioxiden. Syret som förbrukats fylls på från en liten flaska. Ingenting släpps ut i vattnet. Den blir samtidigt mycket tystare och håller längre på en given gasmängd än en öppen apparat, eftersom ingen gas går till spillo.
Priset står i fysiken. Med ren syrgas i kretsen blir syret giftigt redan på små djup.
Varför just åtta meter
Syrets giftighet beror inte på hur stor andel av gasen som är syre, utan på syrets partialtryck. Partialtrycket är syrehalten gånger det absoluta trycket. Trycket ökar med ungefär en bar för varje tio meter vatten. På ytan andas en syrgasdykare 1,0 bar syre. På tio meter är samma gas 2,0 bar.
Höga syrgastryck ger risk för akut syrgasförgiftning i centrala nervsystemet, som kan komma utan förvarning och leda till kramper. Under vattnet är det livshotande. Därför sätter militära och civila dykorganisationer ett tak. Svenska attackdykare har med den äldre rena syrgasutrustningen varit begränsade till omkring åtta meters djup.
Räkna själv
Ställ in djup och syrehalt så visas partialtrycket. Ren syrgas är 100 procent, nitrox brukar ligga mellan 32 och 50 procent och vanlig luft innehåller 21 procent syre.
Räknaren behöver JavaScript. Diagrammet ovanför visar samma sak för ren syrgas.
Fyll i djup och syrehalt så räknas partialtrycket ut.
Läs det här som fysik, inte som dyktabell
Verktyget illustrerar sambandet mellan djup, syrehalt och partialtryck. Det är inte ett planeringsverktyg för dykning. Militär dykning styrs av Försvarsmaktens egna bestämmelser och civil dykning av utbildningsorganisationernas gränser. Båda tar hänsyn till exponeringstid, arbetsbelastning, temperatur och koldioxidhalt utöver själva trycket.
Återandningsapparat 11
Den nyare apparaten hanterar både ren syrgas och nitrox. Med en blandning där syret späds med kväve sjunker syrets partialtryck vid ett givet djup, vilket flyttar ned taket. Attackdykarna får därmed både större djup och längre operationstid, något som veteranföreningen framhåller som särskilt värdefullt vid insättning från ubåt.
Kompromissen försvinner inte, den flyttas. Nitrox ger djup men introducerar kväve i kroppen och därmed dekompressionsproblematik, som ren syrgas är fri från.
Spaningsplutonen, 27 soldater
Attackdykarna utgör en av kustjägarkompaniets tre plutoner. Sammansättningen är offentlig och ovanligt tydligt beskriven för att vara ett förband av den här typen.
Varje patrull om sex täcker samtliga funktioner: patrullchef, ställföreträdande patrullchef, signalist, stridssjukvårdare, fältarbetare och skarpskytt. Patrullen är den minsta enhet som kan lösa ett komplett uppdrag på egen hand. Den har egen ledning, eget samband, egen sjukvård, egen sprängkompetens och egen precisionseld. Stabsenheten leder plutonens verksamhet och håller sambandet mot kompaniet, medan de två stridsbåtsbesättningarna på tre man vardera sköter transporten in och ut.
Så såg det ut förr
Flottans attackdykare organiserades i tio grupper om åtta personer. Kustartilleriets attackdykare hade en annan lösning: åtta troppar, var och en med två grupper om sex soldater plus en stabsgrupp. Dagens pluton är en betydligt mindre organisation än den samlade attackdykarförmågan under kalla kriget.
Under 1990-talet organiserades attackdykartroppen om till en spaningspluton direkt under bataljonchefen. På 2000-talet fördes den tillbaka in i kustjägarkompaniet, där den ligger i dag.
Utrustningen och vägen in i området
Dykningen är sista sträckan, inte hela resan. En attackdykarpatrull som ska tio mil ut i skärgården kombinerar oftast flera transportsätt, där vart och ett väljs för att minska risken att upptäckas på just den sträckan.
Återandningsapparat 11
Sluten apparat som hanterar både ren syrgas och nitrox. Ger större djup och längre operationstid än den äldre rena syrgasutrustningen.
Torrdräkt
Används året runt. Vattnet runt svenska kusten är kallt även på sommaren. Dräkten ska klara både dykmomentet och markstriden efteråt.
Kompass och tid
Undervattensnavigering sker på kurs och förfluten tid. I mörkt eller grumligt vatten finns ingen annan referens.
Kajak
Tyst framryckning över långa sträckor. Kustjägarnas grundkurs innehåller en distanspaddling på 120 distansminuter, cirka 22 mil, på högst 48 timmar.
Gummibåt och gruppbåt
Snabbare men mer synligt. Veteranföreningen lyfter fram dykgruppbåten som en svensk konstruktion utan känd internationell motsvarighet.
Stridsbåt 90 H
Tar 21 soldater i omkring 40 knop och används för att få patrullen inom räckhåll. Läs mer i vapenhantering hos kustjägare.
Helikopter och ubåt
Nedsläpp från helikopter är ett gammalt inslag i utbildningen. Insättning från ubåt är den situation där nitroxförmågan gör störst skillnad.
Kamera och sambandsmateriel
Bild och video är själva leveransen. Utvecklingen har gått mot batterikapacitet, kompakt digitalt samband och fjärrstyrda kamerasystem.
Personlig beväpning
Attackdykaren bär kompaniets vanliga vapen på land. Flottans attackdykare använde på sin tid kulsprutepistol m/45 och kulspruta m/58, plus dykarkniven spänd på benet.
Attackdykare, amfibiedykare eller röjdykare
De tre blandas ihop hela tiden, också av folk som borde veta bättre. Plutonchefen Måns Svensson sammanfattade skillnaden i en artikel från Försvarsmakten så här: dykningen är gemensam, i övrigt är de olika.
| Attackdykare | Amfibiedykare | Röjdykare | |
|---|---|---|---|
| Kärnuppgift | Underrättelseinhämtning och spaning | Ammunitions- och minröjning på botten | Röjer och kartlägger minor och ammunition |
| Poängen med dykningen | Att inte synas | Att oskadliggöra | Att hitta |
| Förband | 202. kustjägarkompaniet, Amf 1 | Amfibiekåren | Tredje och fjärde sjöstridsflottiljen |
| Ort | Berga | Berga och Utö | Karlskrona, Berga, Skredsvik |
| Plattform | Kajak, gummibåt, stridsbåt, ubåt | Arbetar från stranden och från båt | Minröjningsfartyg |
| Väg in | Minst ett år som kustjägare, sedan 15 veckors kurs | Värnplikt med ammunitionsröjnings- och dykutbildning | 11 månaders grundutbildning |
| Vidareutveckling | Befattning i patrullen | Ej angivet i öppna källor | Marin EOD-operatör |
Röjdykarutbildningen börjar med tre månaders grundläggande militär utbildning i Göteborg och fortsätter i Stockholm, Karlskrona och Skredsvik. Under de elva månaderna ingår taktisk dykning kring skarpa minor och nautisk behörighet N10 för båtkörning. Amfibiedykarna genomför ammunitionsröjningsutbildning först och dykutbildning under sommaren och hösten. Därefter kombineras de två.
Skillnaden i inställning till att bli upptäckt är den som säger mest. En röjdykare arbetar från ett fartyg som ligger stilla i vattnet och gör inget för att dölja sig. En attackdykare som blir upptäckt har misslyckats med uppgiften även om ingenting annat gått fel.
Två traditioner som blev en
Sverige hade under trettio år två parallella attackdykarförmågor med olika hemvist, olika uppgifter och olika kultur. Den ena finns kvar. Den andra lades ned av sparskäl.
Flottans attackdykare, A-dyk
Startade 1955 vid Flottans dykarskola på Märsgarn i Stockholms skärgård, drivet av löjtnant Rolf Hamilton. Ursprunglig inriktning var sabotage och överfall: att fästa minor på fientliga fartyg och anläggningar, med ubåt och tvåmannakanot som transportmedel. Tyngdpunkten förflyttades senare mot underrättelseinhämtning. Utbildningen omfattade både luft- och syrgasdykning.
Kustartilleriets attackdykare, KJ/A-dyk
Bildades 1956 på Närförsvarsskolan i Vaxholm, som 1959 fick namnet Kustjägarskolan. Inriktningen var underrättelsetjänst på taktisk och operativ nivå redan från början. Det är den här traditionen som lever vidare i dagens spaningspluton.
Bakgrunden är gemensam. Löjtnant Rolf Hamilton från flottan och löjtnant Gösta Fahlman från kustartilleriet genomgick specialutbildning hos amerikanska Underwater Demolition Teams 1952 till 1953. Det de tog med sig hem blev grunden för båda skolorna.
Utbildningen på Märsgarn
Momenten var av ett slag som inte förekommer i någon civil dykutbildning. Långpaddling med kanot, ibland från Berga till Gävle på fem dygn. Kompasslångdykning över tre kilometer. Stridssimning. Nedsläpp från helikopter av typen Hkp 4. Slutprovet kunde bestå i att ta sig fram och i övningens mening sänka ett större fartyg.
Urvalet var lika hårt som momenten. Chefen Hans Kalla motiverade kravet på lugnt temperament med en observation som är svår att argumentera emot: hetlevrade människor förbrukar mera syre. Utöver konditionen krävdes friska tänder och frånvaro av idrottsskador.
Moses och medaljongen
Efter godkänt slutprov fick flottans attackdykare halssmycket Moses, en grodgestalt med cigarr i munnen och en tänd laddning i handen. Förebilden var amerikanska marinens Freddy the Frog. På kustjägarsidan bärs attackdykarmedaljongen i halsband, en tradition som enligt Wikipedia omfattat samtliga attackdykare sedan 1957. Uddarna på neptunigaffeln böjs in som märke på genomgången utbildning.
Nedläggningen
Flottans attackdykarskola avvecklades 1979 på grund av besparingar inom försvaret. Den sista kullen utbildades 1983 till 1984. Sedan dess utbildas svenska attackdykare enbart inom det som var kustartilleriet och sedan år 2000 heter Amfibiekåren.
Det innebär att den nu drygt sjuttioåriga svenska attackdykarhistorien har en tydlig brytpunkt. Före 1979 fanns två kulturer med olika syn på vad en attackdykare i första hand skulle göra. Efter 1984 finns bara den ena kvar. Den som såg spaningen som huvuduppgift blev den som överlevde.
Motsvarigheter i andra länder
Veteranföreningen KJ pekar själv ut tre utländska förband som arbetar i samma miljö: amerikanska Navy SEALs, danska Frømandskorpset och brittiska Special Boat Service. Jämförelsen ska läsas med ett förbehåll.
Samtliga tre är specialförband och lyder under respektive lands specialoperationskommando. 202. kustjägarkompaniet är ett reguljärt marint förband som beskrivs som special operations capable. De svenska motsvarigheterna på specialförbandsnivå är Särskilda operationsgruppen och, på polissidan, Nationella insatsstyrkan. Uppgifterna överlappar i undervattensspaning och amfibiska operationer, men urval, lydnadsförhållanden och uppdragsportfölj skiljer sig åt.
Frømandskorpset är den närmaste grannen både geografiskt och i uppgift. Korpset bildades den 17 juni 1957, året efter kustartilleriets attackdykare. Sedan 2015 ligger det under danska specialoperationskommandot. Urvalet är av ett annat slag än det svenska. Danska källor anger utbildningen till två år inklusive grundläggande militär utbildning. Antalet godkända ligger på omkring fem per år: sju under 2018 och sex under 2019. Korpset omfattar cirka 120 personer.
En bredare genomgång av hur kustjägarkompaniet förhåller sig till förband i grannländerna finns på sidan om kustjägarens motsvarighet i andra länder.
Vanliga frågor
Vad gör en attackdykare?
Attackdykaren tar sig in i ett område under vattenytan för att inhämta underrättelser utan att bli upptäckt. Uppgifterna omfattar underrättelseinhämtning bakom fiendens linjer, närspaning åt kompanichefen, rekognosering av landstigningsplatser, eldobservation och störstrid. Försvarsmaktens befattningsguide beskriver uppgiften som att spana och genomföra sabotage i alla tänkbara miljöer och klimat.
Hur blir man attackdykare?
Genom kustjägarkompaniet. Först krävs genomförd värnplikt eller militär grundutbildning, godkänd uttagning på Berga och 40 veckors kustjägargrundkurs. Efter minst ett års tjänstgöring i kompaniet kan man söka attackdykarutbildningen. Urvalet görs internt.
Hur lång är attackdykarutbildningen?
Cirka 15 veckor i två steg. Steg ett är en dykkurs som täcker utrustningshantering, undervattensnavigering och taktiska procedurer för ned- och uppgång. Steg två är tillämpad dykning i gruppövningar med ett avslutande slutprov.
Varför får attackdykare bara dyka till åtta meter?
Det gäller den äldre utrustningen med ren syrgas. Syrets giftighet styrs av partialtrycket, som är syrehalten gånger det absoluta trycket. Trycket ökar med ungefär en bar per tio meter. Med 100 procent syre blir partialtrycket 1,8 bar redan på åtta meters djup, vilket ger risk för akut syrgasförgiftning. Återandningsapparat 11 hanterar även nitrox och flyttar därmed ned taket.
Vad är en rebreather?
En sluten dykapparat där dykaren andas om i samma gasvolym. Koldioxiden binds i en kalkbehållare och förbrukat syre fylls på från en liten flaska. Ingen gas släpps ut i vattnet, vilket betyder inga bubblor på ytan, mindre ljud och längre uthållighet på en given gasmängd.
Vad är skillnaden mellan attackdykare och röjdykare?
Attackdykaren spanar och ska inte upptäckas. Röjdykaren röjer och kartlägger minor och ammunition på botten, arbetar från minröjningsfartyg och behöver inte dölja sig. Röjdykarutbildningen är elva månader lång och genomförs i Göteborg, Stockholm, Karlskrona och Skredsvik. Attackdykarutbildningen är en 15 veckors påbyggnad för den som redan är kustjägare.
Vad är skillnaden mellan attackdykare och amfibiedykare?
Amfibiedykaren söker och oskadliggör oexploderad ammunition på havsbotten, bland annat med riktad sprängverkan. Attackdykaren inhämtar underrättelser. Plutonchefen Måns Svensson har sammanfattat det som att dykningen är gemensam medan allt annat skiljer sig åt.
Var utbildas attackdykare?
Vid Stockholms amfibieregemente, Amf 1, på Berga söder om Stockholm. Historiskt utbildade även flottan attackdykare vid dykarskolan på Märsgarn, men den verksamheten lades ned 1979.
Vad är attackdykarmedaljongen?
En medaljong som bärs i halsband och delas ut efter godkänt slutprov. Enligt Wikipedia har samtliga attackdykare fått den sedan 1957. Samtidigt böjs uddarna in på utbildningstecknet neptunigaffeln. Flottans attackdykare hade en egen motsvarighet, halssmycket Moses, en grodgestalt med cigarr och tänd laddning med amerikanska Freddy the Frog som förebild.
Finns flottans attackdykare kvar?
Nej. Skolan på Märsgarn avvecklades 1979 av besparingsskäl och den sista kullen utbildades 1983 till 1984. Svenska attackdykare utbildas sedan dess enbart inom det som var kustartilleriet och sedan år 2000 heter Amfibiekåren.
Hur många attackdykare finns det?
Spaningsplutonen omfattar 27 soldater: tre patruller om sex, en stabsenhet om tre och två stridsbåtsbesättningar om tre vardera. Hur många utbildade attackdykare som finns i Försvarsmakten totalt publiceras inte.
Är attackdykare ett specialförband?
Nej. 202. kustjägarkompaniet är ett reguljärt marint förband som beskrivs som special operations capable, vilket betyder att det kan lösa uppgifter av specialförbandskaraktär. Sveriges specialförbandsförmåga ligger hos Särskilda operationsgruppen.
Källor
- Försvarsmakten, befattningsguiden: Attackdykare och Röjdykare
- Försvarsmakten: Vad skiljer en amfibiedykare från en attackdykare?
- Wikipedia: Attackdykare (Sverige) och Kustjägare (Sverige)
- Kustjägarna, veteranföreningen KJ: Attackdykartjänst
- Populär Historia: Svenska flottans elitförband, attackdykare
- Officerstidningen: Från underrättelse till verkan
- Wikipedia: Frogman Corps (Denmark)
Om sidan. Kustjagaren.se är en oberoende informationsplattform. Sajten är inte knuten till Försvarsmakten, till Amf 1 eller till veteranföreningen KJ. Uppgifterna bygger på öppna källor. Där källorna motsäger varandra står det utskrivet i texten.
Om räknaren. Partialtrycksräknaren illustrerar fysiken bakom syrgasgränsen. Den är inte ett planeringsverktyg för dykning och ska inte användas som ett sådant.
Läs vidare: Kustjägare, kraven och utbildningen, Introduktion till kustjägarkompaniet, Operationella kapaciteter, Avancerade spaningsfärdigheter, Vapenhantering, Överlevnadsfärdigheter och Motsvarigheter i andra länder.