Uppgifter och insatser
Kustjägarkompaniet beskrivs gärna med amerikansk specialförbandsterminologi: special reconnaissance, direct action, unconventional warfare. Det låter precist men är till stora delar en efterhandskonstruktion. Den här sidan utgår från vad Försvarsmakten och kompaniet självt säger om uppgifterna, redovisar vilka insatser som går att belägga och pekar ut de påståenden som saknar stöd.
Vad kompaniet ska kunna
Fyra uppgifter går att belägga i Försvarsmaktens egna texter och i kompanichefens beskrivning. Allt annat som brukar räknas upp är antingen tolkning eller lån från andra länders doktrin.
Belagd uppgift
Underrättelseinhämtning
Huvuduppgiften sedan år 2000. Med sensorer och personbaserad inhämtning ska kompaniet delge underrättelser till en högre chef. Det ska kunna ske på stora avstånd från egna enheter. Attackdykarplutonen är den främsta resursen för kvalificerad inhämtning.
Belagd uppgift
Sabotage
Försvarsmaktens befattningsguide formulerar det rakt: som kustjägare spanar du bakom fiendens linje och utför sabotage. Det är den enda officiella källan för sabotage som uppgift.
Belagd uppgift
Direkta stridsinsatser
Kompaniet har förmåga att lösa stridsuppgifter enligt Försvarsmaktens platsannons. Förmågan är inte det förbandet byggs runt, men den finns.
Belagd uppgift
Ledning av bekämpning
Kvalificerad indirekt bekämpning genom kompaniets JTAC-utbildade soldater, mot det Officerstidningen beskriver som en motståndares gränssättande delar. Det är steget från underrättelse till verkan.
Insättning
Stridsbåt och gruppbåt
Kompaniet transporteras framför allt med stridsbåtar enligt Försvarsmaktens platsannons. Gruppbåt och gummibåt används för de sista sträckorna, där en större farkost skulle avslöja patrullen.
Insättning
Kajak och ytsim
Kajak för tyst framryckning över långa sträckor. I kustjägarplutonen dyker man inte, men man ytsimmar, som kompanichefen formulerade det. Attackdykarplutonen tar den sista biten under ytan.
Insättning
Ubåt och helikopter
Båda anges av svenskspråkiga Wikipedia. Slussning från ubåt nämns av veteranföreningen KJ i samband med attackdykarnas nitroxförmåga. Någon aktuell källa från Försvarsmakten finns inte.
Ej belagt
Fallskärm
Fallskärmshopp förekommer i nästan varje beskrivning av förbandet men saknas i samtliga granskade källor, inklusive svenskspråkiga Wikipedias uppräkning av transportsätt. Historiskt förekom nedsläpp från helikopter i flottans attackdykarutbildning.
Ej belagt
Okonventionell krigföring
Att utbilda och stödja motståndsrörelser är en amerikansk uppgiftskategori, inte en svensk. Ingen källa tillskriver kustjägarkompaniet den uppgiften. Den ligger också utanför vad Försvarsmakten säger om marina förband och specialoperationer.
Ej belagt
Gisslanfritagning
Ingen källa anger fritagning som kustjägaruppgift. I svensk kontext ligger den förmågan hos Särskilda operationsgruppen och, på polissidan, Nationella insatsstyrkan.
Ej belagt
Operativt djup i kilometer
Alla siffror på hur långt bakom fiendens linjer kompaniet verkar saknar källa. Försvarsmakten, Officerstidningen och veteranföreningarna använder samma formulering: stora avstånd från egna enheter. Det som däremot anges är uthålligheten, från ett par dygn till över en längre period.
Om Natos uppgiftskategorier
Natos doktrin för specialoperationer, AJP-3.5, anger tre huvuduppgifter: military assistance, special reconnaissance och direct action. Okonventionell krigföring är inte en av dem. Terroristbekämpning behandlas i ett enda stycke.
Uppställningar som listar fem uppdragstyper med internationella beteckningar utelämnar regelmässigt military assistance och lägger till kategorier som inte finns i doktrinen. Kustjägarkompaniet är inte heller ett specialförband, vilket gör hela översättningen problematisk.
Fyra dimensioner
Amf 1 beskriver förmågan att verka i fyra dimensioner med olika vapensystem: i och under vattenytan, på land och i luften. Formuleringen är regementets egen och gäller amfibieförbanden i stort.
På vattenytan
Stridsbåt 90 H, gruppbåt, gummibåt och kajak. Stridsbåten bär tre tunga kulsprutor eller granatspruta och gör den tunga eldkraften rörlig i skärgården.
Under vattenytan
Attackdykarplutonen med sluten andningsapparat som inte avger bubblor. Det som gör dimensionen operativt användbar är inte djupet utan frånvaron av spår på ytan.
På land
Jägargrupper, prickskyttegrupp och understödsgrupp. Kompaniet ska kunna leva och verka i fält under lång tid utan påfyllning.
I luften
Kompaniets egen SUAV-grupp med UAV 05 och UAV 06, plus JTAC-funktionen som gör att andras flyg och artilleri kan sättas in mot det patrullen ser.
Hur en operation byggs upp
Försvarsmakten publicerar inte metodbeskrivningar. Det som går att säga bygger på kompanichefens och kurschefens beskrivningar i Officerstidningen och på förbandets egna befattningsbeskrivningar.
Utgångspunkten är ett underrättelsebehov hos en högre chef. Kompaniet får en uppgift, sätter samman en enhet efter uppdragets storlek och hur litet fotavtryck som krävs. Därefter planeras insättning, uppträdande och uttag. Attackdykarna arbetar modulärt med enheter på mellan två och tolv personer.
Under genomförandet rapporteras löpande. Uthålligheten är det som sätter gränsen: en grupp kan få i uppgift att spana avskilt långt bort från egna enheter, från ett par dygn till över en längre period. Därför är överlevnads- och förläggningsfärdigheter en operativ fråga och inte en kuriositet. Läs mer om överlevnadsfärdigheterna.
Rapporteringen följer ett fast format. Reglemente Underrättelsetjänst 2022 anger sju punkter som minst bör framgå. De gås igenom på sidan om spaningsfärdigheter tillsammans med en rapportgenerator.
Vad som inte står här
Beskrivningar av sambandsfönster, uttagsplanering, rekognosering av insättningsvägar och liknande förekommer på flera sidor om förbandet. De saknar källa i öppet material.
Det betyder inte att momenten inte finns. Det betyder att den som skriver om dem gissar. En läsare kan då inte skilja gissningen från det som är belagt.
Internationella insatser
Här blandas kompaninivå och regementsnivå ofta ihop. Nedan står vad som gäller kompaniet och vad som gäller Amf 1 i stort, med källa för respektive.
| Insats | År | Nivå | Vad som är belagt |
|---|---|---|---|
| KFOR, Kosovo och Bosnien | Kring KS01 | Kompaniet | Kustjägarna tjänstgjorde som underrättelsepluton till KFOR med personbaserad inhämtning. Vid KS01 avlöste en kustjägarpluton de svenska fallskärmsjägarna. Källan är engelskspråkiga Wikipedia, som samtidigt felaktigt beskriver insatsen som FN-ledd. KFOR är Natolett |
| EUFOR Tchad och Centralafrikanska republiken | 2007 eller 2008 | Kompaniet | En betydande del av förbandet sattes in under EUFOR-kommando. Engelskspråkiga Wikipedia anger 2008, kamratföreningen Vapenbröderna anger TD01 2007 ur registerförbandet AM07 |
| Afghanistan | Flera rotationer | Kompaniet | Huvudsakligen som Mobile Observation Teams eller som mentorer inbäddade i den afghanska armén. Amf 1 satte upp FS25 år 2013 |
| EUNAVFOR, Somalia | Från 2009 | Kompaniet | Prickskyttar ur förbandet har deltagit. Sverige sände fem enheter, ME01 till ME05, med den sista från augusti 2017 |
| Mali, SWE ISR TF | 2015 | Kompaniet | Personal ur förbandet ingick i den svenska underrättelsestyrkan tillsammans med arméns 32. underrättelsebataljon |
| Mali, MINUSMA | 2022 | Regementet | Cirka 200 amfibiesoldater ur Stockholms amfibieregemente medaljerades i december 2022. Det var den sista operativa insatsen innan Sverige avslutade deltagandet |
Kompanichefen sammanfattade förhållandet mellan utlandsinsatserna och hemmauppgiften i Officerstidningen: även om förbandet varit i Mali och Afghanistan har det fortsatt att upprätthålla förmågan till dold inhämtning med lång uthållighet i skärgårdsmiljö.
Stöd till samhället
Att förbandet kan sättas in vid kriser hemma är en rättslig möjlighet snarare än en dokumenterad praxis. Två författningar styr. Gränsen de drar är tydlig.
Förordning 2002:375
Reglerar Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet. Stöd får lämnas till myndigheter, kommuner och regioner på begäran, men bara om resurserna är lämpliga och inte allvarligt hindrar ordinarie verksamhet. Personal får inte användas där det finns risk att den måste bruka tvång eller våld. Detsamma gäller där det finns en inte obetydlig risk att personalen skadas.
Lag 2006:343
Reglerar stöd till polisen vid terrorismbekämpning, det vill säga den situation där våld eller tvång mot enskilda kan bli aktuellt. Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen måste sakna egna lämpliga resurser. Regeringens medgivande krävs normalt. Bara personal med lämplig utbildning får delta. Inga förband namnges i lagen.
Några konkreta, dokumenterade insatser där kustjägarkompaniet stöttat civila myndigheter har inte gått att finna i öppen källa. Sidor som räknar upp skogsbränder, eftersök och katastrofhjälp som kustjägaruppgifter beskriver Försvarsmaktens allmänna förmåga, inte det här kompaniets verksamhet.
Vad Natomedlemskapet har förändrat
Sverige blev medlem 7 mars 2024. Tre konkreta förändringar går att belägga. En fjärde påstås ofta felaktigt.
Övningsverksamheten
BALTOPS i juni 2024 blev Sveriges första fulla deltagande i en Natooperation. Kustjägarna övade med 45 Commando och 4 Assault Squadron Royal Marines i Stockholms skärgård vid Utö och Muskö, med räd mot svensk ö från stridsbåt 90 H.
Bilaterala strukturer
Swedish Finnish Amphibious Task Unit med Nylands brigad är den mest institutionaliserade formen. Första gemensamma truppövningen 2001, full operativ förmåga som mål 2023. Med USA finns den återkommande Archipelago Endeavor.
Materielutvecklingen
Amfibiebataljon 2030 med sjörörligt artilleri-, sensor-, luftvärns-, sjömåls-, lednings- och logistiksystem, med anskaffnings- och produktionsskede 2024 till 2033. Bataljonen krymper från omkring 1 200 till 700 eller 800 personer men får tyngre verkanssystem.
Specialoperationer, med förbehåll
Överbefälhavaren beslutade i maj 2026 att delar av arméns jägarförband ska kunna ingå i specialoperationer under nationell ledning eller Natobefäl. För de marina förbanden ska en översyn göras. Kustjägarkompaniet nämns inte vid namn.
Det som ofta står men inte stämmer
Att Försvarsberedningens rapport Ds 2024:6 pekar ut Amfibiekåren eller kustjägarkompaniet för utveckling mot stöd för specialoperationer går inte att belägga. Rapportens sammandrag behandlar amfibiebataljonerna och specialförbanden i skilda avsnitt.
Det som står om amfibieförbanden är att två sjörörliga amfibiebataljoner ska utvecklas vidare och att en tredje bör övervägas efter 2030. Kopplingen till specialoperationer kommer i stället från Försvarsmaktens egen nyhet i maj 2026. Där gäller beslutet arméns jägarförband medan marinen får en översyn.
Vanliga frågor
Vilka uppgifter har kustjägarkompaniet?
Fyra går att belägga: underrättelseinhämtning som huvuduppgift, sabotage enligt Försvarsmaktens befattningsguide, direkta stridsinsatser enligt platsannonsen samt ledning av bekämpning med andra förbands eldkraft genom kompaniets JTAC-utbildade soldater.
Hur långt bakom fiendens linjer verkar kustjägarna?
Ingen öppen källa anger något avstånd. Försvarsmakten, Officerstidningen och veteranföreningarna använder alla formuleringen stora avstånd från egna enheter. Det som anges är uthålligheten i tid: från ett par dygn till över en längre period.
Hoppar kustjägare fallskärm?
Det går inte att belägga. Fallskärm saknas i samtliga granskade källor, inklusive svenskspråkiga Wikipedias uppräkning av kompaniets transportsätt. Belagt är stridsbåt, gruppbåt, gummibåt, kajak, ytsim och för attackdykarna dykning.
Vilka internationella insatser har kustjägarna deltagit i?
Kosovo och Bosnien inom KFOR som underrättelsepluton, Tchad och Centralafrikanska republiken inom EUFOR, Afghanistan i flera rotationer, Mali 2015 inom den svenska underrättelsestyrkan samt EUNAVFOR utanför Somalia med prickskyttar. Mali 2022 är belagt på regementsnivå, inte kompaninivå.
Är kustjägarkompaniet ett specialförband?
Nej. Försvarsmaktens specialförband består av Särskilda operationsgruppen och ett antal stödenheter. Kustjägarkompaniet ingår inte. Chefen för specialförbanden beskriver jägarförbanden som special operations capable units, samtidigt som Särskilda operationsgruppen förblir överbefälhavarens främsta resurs för autonoma specialoperationer.
Vad är JTAC?
Joint terminal attack controller. Funktionen leder bekämpning från marken med andra förbands eldkraft, det vill säga flyg och artilleri. Kompaniet har JTAC-utbildade soldater och en JTAC-funktion i stabsplutonen. Det är kopplingen mellan att se ett mål och att få det bekämpat.
Kan kustjägare sättas in mot terrorism i Sverige?
Lag 2006:343 reglerar Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning, men namnger inga förband. Polisen måste sakna egna lämpliga resurser, regeringens medgivande krävs normalt och bara personal med lämplig utbildning får delta. Någon dokumenterad insats av kustjägarkompaniet finns inte i öppen källa.
Vad betyder att verka i fyra dimensioner?
Amf 1:s egen formulering: i och under vattenytan, på land och i luften. Luftdimensionen består av kompaniets drönare och av JTAC-funktionen, inte av egna flygande plattformar med vapen.
Vad förändrades med Nato?
Övningsverksamheten framför allt. BALTOPS 2024 var Sveriges första fulla deltagande i en Natooperation och kustjägarna övade där med Royal Marines i Stockholms skärgård. Grunduppgifterna är desamma, medan samarbetsparter och rapporteringsvägar har tillkommit.
Hur många avbryter kustjägarutbildningen?
Fem till tio procent av eleverna faller bort under grundkursen, i majoriteten av fallen på grund av bristande motivation. Den hårda gallringen sker före kursstart: av 200 till 300 sökande per år börjar 20 till 35 grundkursen.
Källor
- Officerstidningen: Från underrättelse till verkan för kustjägarkompaniet och Amfibieförmåga under utveckling
- Försvarsmakten: befattningsguiden Kustjägare, Stockholms amfibieregemente och Jägarförbanden ska kunna genomföra uppgifter inom specialoperationer
- Riksdagen: Förordning 2002:375 och Lag 2006:343
- Regeringen: Soldater hedras för insatser i Mali och Ds 2024:6
- Royal Navy: Royal Marines in Sweden for BALTOPS
- Försvarsmakten: Archipelago Endeavor 2019. Finska marinen: SFATU
- FMV: Amfibiebataljon 2030. Kungl. Örlogsmannasällskapet: Utvecklingen av Amfibiebataljon 2030
- Kamratföreningen Vapenbröderna: Amfibieregementet
- Military Review: NATO Special Operations Doctrine, AJP-3.5
Om sidan. Kustjagaren.se är en oberoende informationsplattform. Sajten är inte knuten till Försvarsmakten, till Amf 1 eller till veteranföreningen KJ. Uppgifterna bygger på öppna källor. Där källorna motsäger varandra står det utskrivet i texten. Uppgifter som inte gått att belägga har tagits bort i stället för att skrivas om.
Läs vidare: Kustjägare, kraven och utbildningen, Attackdykare, Introduktion till kustjägarkompaniet, Spaningsfärdigheter, Vapenhantering, Överlevnadsfärdigheter och Motsvarigheter i andra länder.